Rapporten beskriver en undersökning om de olika renoveringsÄtgÀrder som typiskt behöver utföras för bostadshus byggda under miljonprogrammet. Studien utgÄr frÄn ett flerbostadshus som byggdes under 1968-1969 och som ligger i Norrliden i kvarteret Graniten, Kalmar. Undersökningen fokuserar pÄ energianvÀndning, energieffektivisering, tillgÀnglighet och kommunikation med hyresgÀster under renoveringen. Dessa Àmnen behandlas utifrÄn tvÄ perspektiv; dels genom beskrivning av det pÄgÄende projektet i bostadshusen i Graniten och dels genom teorier beskrivna i litteraturen. .

AnstÀllningsbarhet Àr ett vanligt förekommande begrepp i forskning men Àven i en europeisk samhÀllskontext. Syftet med föreliggande studie var att granska platsannonser riktade mot yrkesprofessionerna lÀkare, lÀrare och polis och dÄ med fokus pÄ hur anstÀllningsbarhet framstÀlldes i termer av de kompetens-och egenskapskrav som fanns inskrivna i annonserna. Totalt granskades 112 platsannonser som analyserades med hjÀlp av en trestegsmodell. Resultatet ÄskÄdliggjorde tre separata anstÀllningsbarhetsdiskurser, en för respektive yrkesprofession samt en gemensamhetsdiskurs vilken skar genom samtliga professioner. UtifrÄn den analytiska diskussionen framtrÀdde bilden av den ?ideala anstÀllda? ? den anstÀllningsbara.

MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.

I utbildningen SamhÀllsbyggnad pÄ LuleÄ Tekniska Universitet ingÄr ett examensarbete som en avslutande del av utbildningen.Examensarbete gÄr ut pÄ att undersöka och studera tidigare dokumentationer av kulturhistoriska byggnader som har dokumenterats innan avveckling. Detta för att fÄ fram ett underlag till de kommande dokumentationsarbeten i Kiruna dÀr ett flertal kulturhistoriskt vÀrdefulla byggnader mÄste avvecklas i samband med stadsomvandlingen..

Syftet med denna uppsats var att redogöra för rÀttsreglerna som Àr gÀllande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestÀmmelserna om den kommunala mark och vattenanvÀndningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gÀlla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som trÀder i kraft 2 maj 2011.

Logistik pÄ projekt inom byggbranschen Àr en avgörande faktor för framgÄng. Att i mÄngaavseenden detta behöver optimeras och förbÀttras i produktionen av byggnadsverk harförfattarna till detta examensarbete fÄtt uppleva vilket Àr bakgrunden och syftet till arbetet.Examensarbetet handlar om logistik pÄ Skanska projektet Norra lÀnken, del 52. Arbetet bestÄrav tvÄ delar, en frÄgeenkÀt som undersöker logistik arbetet generellt pÄ projektet och en analysav leveranser av material till projektet. Dessa tvÄ omrÄden som Àr ihopkopplade analyseras isyfte att fÄ fram svÄrigheter inom logistik pÄ projektet.Arbetet belyser att planering och planeringsverktyg Àr en förutsÀttning för att logistiken skafungera. Ett planeringsverktyg som Àr under implementering inom Skanska kommer anvÀndasför att visa dess fördelar inom logistik för att förhoppningsvis fÄ hela projektets personal merintresserade och insatta i logistikens betydelse..

Ett vanligt problem för fjÀrrvÀrmeföretag Àr svÀngningar i den dagliga efterfrÄgan pÄ fjÀrrvÀrme. NÀr efterfrÄgetoppar sker i fjÀrrvÀrmenÀtet behöver fjÀrrvÀrmeföretagen oftast anvÀnda sina topplastpannor, vilka vanligtvis drivs pÄ bÄde dyra och miljöovÀnliga brÀnslen. Ett sÀtt att ÄtgÀrda detta problem har traditionellt varit att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Men med ny och billigare mÀt- och styrsystemteknik har kommersiella lösningar börjat vÀxa fram dÀr istÀllet byggnader kan anvÀndas som vÀrmelager.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka de tekniska och ekonomiska möjligheterna för att anvÀnda byggnader som vÀrmelager i ett fjÀrrvÀrmesystem och jÀmföra det med att anvÀnda en ackumulatortank som vÀrmelager. Det förs en diskussion om hur ett samarbete skulle kunna se ut mellan fjÀrrvÀrmeföretag och fastighetsÀgare för att möjliggöra anvÀndningen av byggnader som vÀrmelager.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur tekniska hjÀlpmedel anvÀnds i undervisningen, vad nÀr och hur. Uppsatsen tar Àven upp författares syn pÄ tekniska hjÀlpmedel samt resultaten utifrÄn de observationer vi utfört inom omrÄdet, som redovisas ur en positiv synvinkel. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om pedagogerna i de observerade klasserna anvÀnder sig av tekniska hjÀlpmedel i undervisningen. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av observationer i tre klasser, Äk 1,4 och 5. Resultatet visar att den tekniska anvÀndningen i de observerade klasserna Àr varierad, men den finns dÀr!.

För att uppnÄ ett lÄngsiktigt hÄllbart samhÀlle stÀlls idag höga krav pÄ en miljömÀssigt och ekonomiskt hÄllbar utveckling. SamhÀllets expansion i form av nybyggnation Àr en stor del i detta. Genom att planera och bygga mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader sÄ kan dessa krav uppfyllas. Att skapa flexibla byggnader, som kan anpassas efter samhÀllets framtida behov, leder till en effektivisering av lokalutnyttjandet och genererar mer lÄngsiktigt hÄllbara byggnader. I Sverige Àr kommunerna landets största byggherrar och de har dÀrför ett stort ansvar att förse samhÀllet med fastigheter och dÄ framförallt offentliga lokaler.

Detta Àr ett konstnÀrligt arbete i vilket jag fokuserar pÄ min tekniska utveckling pÄ mitt instrument, marimba. Mitt syfte Àr att undersöka nyttan med att komponera en egen etyd, baserad pÄ tekniska problem jag har stött pÄ i den repertoar jag för tillfÀllet spelar. Mina frÄgestÀllningar Àr: Kan man snabbare övervinna sina tekniska begrÀnsningar genom att bryta ut dem ur den repertoar man spelar och skriva övningar som behandlar problemet ur ett annat perspektiv? Blir jag mer effektiv i min tekniska progression om jag sjÀlv Àr tvungen att identifiera mina tekniska begrÀnsningar? Resultatet blev en etyd som har visat sig vara vÀldigt anvÀndbar för att övervinna de tekniska problemen jag valde att infoga i min etyd..

Tekniska verktygs roll i matematikundervisningen pÄ en gymnasieskola av Andreas Hedberg (2011). Examensarbete vid LuleÄ Tekniska Universitet. Denna studies syfte var att undersöka vilken roll tekniska verktyg har i matematikundervisningen pÄ en gymnasieskola. Undersökningen bestod av en litteraturstudie och en fallstudie med fyra lÀrare som studieobjekt. Fallstudien genomfördes med en observation och en efterföljande intervju.

Dagens tekniska verktyg kan fungera som ett smidigt och sjÀlvklart verktyg för eleverna i deras skolarbete. Denna studie ska leda till ökad kunskap för pedagoger angÄende hur tekniska verktyg anvÀnds för dyskalkyliska elever i grundskolans tidigare Är. Denna studie ska Àven belysa pedagogernas Äsikter tekniska verktyg. I denna studie anvÀndes den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Intervjupersonerna var tre pedagoger som Àr verksamma inom skolans tidigare Är.

Syftet Àr att fÄ samt skapa förstÄelse för hur en kommun resonerar inför införskaffandet av tekniska hjÀlpmedel. Köpbeslutsprocessen för B2B utgör den teoretiska grunden. En kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade telefonintervjuer genomfördes och totalt intervjuades elva respondenter. Slutsatsen Àr att pÄ nÀmnd- och tjÀnstemannanivÄ finns ett tydligt intresse för ny teknik. Fördröjande faktorer för implementeringen av tekniska hjÀlpmedel Àr snarare personalens skepsis och ej anpassade förhandlingsdirektiv.

Dagens svenska samhÀlle stÀller stora krav pÄ lÀskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lÀssvÄrigheter innebÀr det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjÀlp av tekniska lÀshjÀlpmedel.För att ta reda pÄ vilka kompensatoriska tekniska hjÀlpmedel som anvÀnds i den svenska grundskolan och vilka lÀssvÄrigheter eleven har som fÄr tillgÄng till lÀshjÀlpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visade att det var ett fÄtal lÀshjÀlpmedel av dem som marknaden erbjuder som anvÀnds i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska lÀshjÀlpmedel Àr i ett inledningsskede.

De senaste decennierna har miljö och hÄllbarhet fÄtt en större betydelseför bygg- och fastighetsbranschen. En rad miljöcertifieringar förbyggnader har vuxit fram.Miljöbyggnad enligt Sweden Green Building Council (SGBC) Àr ettsvenskt certifieringssystem för att certifiera byggnader inom Energi,Inomhusmiljö och Byggvaror. En certifierad byggnad enligtmiljöbyggnad kan erhÄlla betyg guld, silver eller brons.Fallstudie har gjorts av brf Stenhuggaren, ett bostadsprojekt dÀr 47bostadsrÀtter ska byggas, dÀr byggherren HSB Göta:s ambition Àr attcertifiera byggnaden för Miljöklassning nivÄ Silver, som Àr ett led i attnÄ företagets övergripande klimatmiljömÄl.Arbetet har bestÄtt av litteraturstudier, intervjuer med medverkandekonsulter i projektet, studier av konsulternas resultat av projekteringensamt undersökning av vad entreprenören ska göra i det praktiskagenomförandet av byggnationen för att sÀkerstÀlla att uppstÀllda mÄlnÄs. Manual 2.1 (utgÄva 120101) Bedömningskriterier förnyproducerade byggnader, enligt SGBC, har utgjort en del avunderlaget i denna rapport.En av slutsatserna som kommit fram i arbetet Àr att entreprenörensarbete i produktionen med miljöklassning inte har den betydelse somförfattaren antog inledningsvis, utan det huvudsakliga arbetet ligger iett gediget arbete vid projektering.Att utveckla miljö-och hÄllbarhetsarbete i projektering kan skapa godförutsÀttning för att fler byggnader pÄ sikt blir miljöklassade. Detta kan iett lÀngre perspektiv innebÀra kvalitativa och hÄllbara byggnader..